MAMMA
Det finns många fördelar med att ha en mamma. Men en nyutbildad terapeut mamma kan ibland vara aningen påfrestande.
Som när hon vill analysera sin dotters varje tår eller minsta rynka i pannan, och då kommer rusande med Dalai Lama- litteratur och "Andas-i- fyrkant"- mallar. Eller när varje mening fylls med obegripliga termer som är hämtade ur senaste KBT- föreläsningen. Jisses, vad hände med den hederliga kramen? Och har jag rakat benen och råkat skära mig på en utsliten engångs-rakhyvel, så behöver inte det nödvändigtvis betyda att jag försökt begå självmord eller något annat destruktivt. Ett bamseplåster är faktiskt att föredra framför familjeterapi.
Men jag älskar henne ändå:)
I måndags var vi på badhuset. Mamma är frälst av Qui gong och jag var sugen på bastu så jag gjorde sälle med henne. Efter en fika hade hon övertalat mig att joina tanterna i vattnet så jag lät henne betala in mig på Qui gongen. När vi kom i vattnet åldrades jag 30 år. Jag var en av dem. Klitterbadstanterna!!! Dem jag med avskräck tittat på sen jag var 5 år. Eftersom jag och grannkillen tagit med cyklop och snorkel till badhuset när vi var små och legat och spanat in hur "klitterbadstanterna" rörde sig under ytan har jag inget som helst problem med att idenitifiera en när jag ser en. Inte för att mamma är en sån, men resten av Qui gongarna var det definitivt!! Jag fick lite panik. När jag sen såg mig omkring i basängen kunde jag inte låta bli att fnissa. Alla tanterna stod i någon konstig grod-ställning med böjda knän och utåtpetande tår. Dessutom såg dem alla ut som om dem var i trans eller nåt för dem blundade och alla rörelser var i enoooorm storlek. Jag tyckte det var mycket mer spännande att titta än att "gå in i mig själv" så jag hade ögonen vid- öppna. det gillade inte Qui gong ledaren för hon hade koll på mig hela tiden och såg ut som om jag var en lort i hennes elefant- skala...typ. Jag hade väldiga problem under detta 50 minuters pass eftersom total tystnad och stillhet är en oskriven lag. Jag kände hur mina ben domnade av och hur jag bara var tvungen att hoppsa lite, men det gjorde jag inte. Sen kom jag att tänka på hur det skulle bli om nån av tanterna fes. Då skulle det inte bara låta i det knäpptysta rummet utan även synas eftersom vattenytan var alldeles blank av dem stiiillsammaaaa rörelserna. pinsamt. men det hände inte. Efter passet var Mamma alldeles till sig som vanligt och sa "oooooh, så underbart" under hela tiden i bastun och i bilen hem.
Som när hon vill analysera sin dotters varje tår eller minsta rynka i pannan, och då kommer rusande med Dalai Lama- litteratur och "Andas-i- fyrkant"- mallar. Eller när varje mening fylls med obegripliga termer som är hämtade ur senaste KBT- föreläsningen. Jisses, vad hände med den hederliga kramen? Och har jag rakat benen och råkat skära mig på en utsliten engångs-rakhyvel, så behöver inte det nödvändigtvis betyda att jag försökt begå självmord eller något annat destruktivt. Ett bamseplåster är faktiskt att föredra framför familjeterapi.
Men jag älskar henne ändå:)
I måndags var vi på badhuset. Mamma är frälst av Qui gong och jag var sugen på bastu så jag gjorde sälle med henne. Efter en fika hade hon övertalat mig att joina tanterna i vattnet så jag lät henne betala in mig på Qui gongen. När vi kom i vattnet åldrades jag 30 år. Jag var en av dem. Klitterbadstanterna!!! Dem jag med avskräck tittat på sen jag var 5 år. Eftersom jag och grannkillen tagit med cyklop och snorkel till badhuset när vi var små och legat och spanat in hur "klitterbadstanterna" rörde sig under ytan har jag inget som helst problem med att idenitifiera en när jag ser en. Inte för att mamma är en sån, men resten av Qui gongarna var det definitivt!! Jag fick lite panik. När jag sen såg mig omkring i basängen kunde jag inte låta bli att fnissa. Alla tanterna stod i någon konstig grod-ställning med böjda knän och utåtpetande tår. Dessutom såg dem alla ut som om dem var i trans eller nåt för dem blundade och alla rörelser var i enoooorm storlek. Jag tyckte det var mycket mer spännande att titta än att "gå in i mig själv" så jag hade ögonen vid- öppna. det gillade inte Qui gong ledaren för hon hade koll på mig hela tiden och såg ut som om jag var en lort i hennes elefant- skala...typ. Jag hade väldiga problem under detta 50 minuters pass eftersom total tystnad och stillhet är en oskriven lag. Jag kände hur mina ben domnade av och hur jag bara var tvungen att hoppsa lite, men det gjorde jag inte. Sen kom jag att tänka på hur det skulle bli om nån av tanterna fes. Då skulle det inte bara låta i det knäpptysta rummet utan även synas eftersom vattenytan var alldeles blank av dem stiiillsammaaaa rörelserna. pinsamt. men det hände inte. Efter passet var Mamma alldeles till sig som vanligt och sa "oooooh, så underbart" under hela tiden i bastun och i bilen hem.
Kommentarer
Trackback
