analysera mera

Jag skrev härom sistens om min tur. Eller snarare om min otur. Jag har tyvärr inte kommit på hur man fuskar på lisebergs chokladhjul och inte heller har jag lärt mig att urskilja pojkvänsmaterial i baren en fredag. Oturen kvarstår alltså i såväl spel som kärlek.

Jag befinner mig just nu i ett sådant tillstånd där turen inte spelar så stor roll. Är inte turen där, tar jag väl oturen. Pratade med sös om det härom natten. Det är som om hon och jag befinner oss i samma galax just nu och vi liksom suger ur saften ur det senaste som gav oss några gram kärlek. Blev en kväll med O förra veckan. Inte meningen att det skulle bli en helkväll men klockan blev natten och jag drack allt annat än vatten. Han är fin men han är för sluten. Jag är så ostabil att jag trillar ikull för minsta snarkpust så det jag behöver är någon som är stabil och inte vacklar ens för en orkan. Han kommer nog aldrig att kunna släppa in mig.


Men...OM jag är despo efter något finns det i min mobil ett sms från någon annan halv 5 en lördagsmorgon med ett erbjudande om 30 minuters kärlek. Schysst av denna någon att tänka på mig. Herregud, är det vad man får nuförtiden? 30 min...Jisses. Men vi skrattade gott när jag o tjejerna bläddrade igenom inkorgen och såg det genom nyktra ögon till frukosten.
Och självklart svarade jag inte ens. Ifall någon därute skulle tveka.

Häromdagen på Lindex fick vi inte vår leverans för spegel-leverantören hade kört av vägen. Alla speglarna hade gått sönder. Jag började nästan gråta på hemvägen för jag tänkte på hans framtida liv. Om han ens överlever natten. Han kommer var otursförföljd i 7x ett tjugotal speglars tid. Jag har ingen vidare tur i vare sig spel eller kärlek. Fine. Men det har gjort att jag lärt mig följande: Jag måste fokusera och ta vara på dem få önskningarna jag faktiskt får i form av stjärnfall och mandel upphittande och annat. Tex så vet ju alla att man får en önskan om man lyckas knäcka en pepparkaka i 3 delar. Enligt den bamse tidnigen som lärde mig detta i, för si sådär 15 år sen, så måste man tugga i sig alla 3 delarna medan någon annan tittar på och gör roliga miner. Visar man tänderna när man tuggar i sig kakan brinner önskningen upp och man kan glömma allt vad lycka heter. Jag måste tugga mina bitar av pepparkakan vääääldigt vääääldigt saaaktaaaa för mina önskningar tar 5 gånger så lång tid som alla andras. Minst. Jag kan tex inte önska mej ett par skor för det skulle kunna resultera i ett par gröna plast sandaler från teneriffa. Hu. Jag måste specificera mina önskningar och detaljera dem in i minsta detalj. Istället för ett par skor lyder min önskning tex ett par Sedaraby by Manolo Blahnik. Men se det räcker inte för sen måste jag ange storlek och dag för leverans etc etc. Eller om jag önskar mig att bli gift så skulle det kunna gå vansinnigt fel. Jag hade kunnat vakna upp i en aprikosfärgad 80 talsblåsa med puffärm på ett hotellrum i LA och gud vet vem som hade legat brevid. Vid en sån här önskning är jag alltid väldigt noga med bröllopsklänningens designer, tjocklek på bröllopsbudgeten, tjocklek på min makes plånbok, valet av bröllopstårta, vinter eller sommarbröllop och om jag ska kasta buketten snett bakåt åt höger eller snett bakåt åt vänster. Och vem som ska fånga den. Jag vill ju inte att exempelvis min makes plastikopererade barndomskompis fångar buketten för det skulle kunna innebära att hennes bröllp (som blir det nästa) är med min make! Detta är bara ett exempel på att mitt huvud går på högvarv när en önskan tilldelas mig.
DÄRFÖR mina vänner, använder jag hela min önskningstid när den infaller (22.22 minuten eller annat) och varje sekund behövs kan jag tala om!

När allt räknas är det detaljerna som avgör.
Eller hur är det nu Hasse Aro säger på Efterlyst?


förbjuden frukt

I söndags när jag o sös bakat våra sega kolachokladkakor och satt och mumsade på dem och avnjöt ett glas FRUKTansvärt god proviva-juice, kollade vi på ett program om förbjuden frukt. Jag kan inte titta på den typen av program utan att beröras och mina tankar stannar aldrig kvar i soffan när tv'n stängs av (därav min blogg). Jag satt därför hela resan malmö-göteborg och funderade över frukten som inte var tillåten.
Jag satt också och funderade på min egen relation till den förbjudna frukten och kom fram till följande
-Relationen finns definitivt.

Jag vill inte att han ska vara förbjuden frukt men om han inte vart det vad vore han då? Blott en frukt? Eva ville inte ha bara ha ett äpple i Edens Lustgård- Hon ville ha det förbjudna äpplet och det vill vi väl alla på ett eller annat sätt? Det är konstigt, att vi alltid tycks vilja ha det vi inte kan få. Och när vi väl har det, när äpplet trillat ner och det är ok att äta det, då väntar vi med att värdesätta det tills att någon annan roffat åt sig av det. Eller så låter vi det ruttna på marken.
Min förbjudna frukt är så förbjuden att jag avstår från att skriva närmare om den (och jag brukar inte avstå från att skriva mycket).

Jag har under den senaste tiden fått bevisat för mig att  jag inte är den ända i mina kretsar som nallar på förbjuden frukt. Självklart blottas inga namn men oj så vi smaskar i oss! Jag har vart hård och många gånger har jag nog aggerat domedagen själv när mina nära slickat sig om munnen.

Jag tycker egentligen inte att man får äta på sånt som inte är ens eget men jag ska erkänna att jag har ändrat uppfattning lite lite. Om jag nu vill ha en bit, så får jag faktiskt tråna. Låt mig dreggla och låt mig lukta. Sen är det upp till frukten att inte locka mig mer.


Febrigt.

Jag bad om något som skulle distrahera mig från min mobil för ett tag sen. Svaret blev influensa och jag har faktiskt distraherats avsevärt. Jag har tex snytit mig 1 gång i kvarten och hostat så många gånger i minuten att jag nu har ont i revbenen. Nu är febern borta på termometern men jag känner mig ändå mer febrig än någonsin.

Jag och O blev historia i måndags och jag fick ännu ett X (om det nu kan klassas som ett X) i mitt bagage. Som jag sa till någon; Snart är jag så baktung av allt bagage att jag trillar på ryggen. Undrar om nån hjälper mig upp när jag ligger där och sprattlar...
Jag hatar att ta denna typen av beslut, att vara den som samkallar till ett möte. Men ett möte blev det och jag fick babblat ut så mycket att dem sista orden kändes som galla. Det fanns liksom inget mer att säga till slut, jag var tom. När O gick hade jag mascara överallt utom på just ögonfransarna och så fort dörren stängts efter honom så fylldes jag som på nytt med ord. Ord som jag önskat jag sagt innan han gått ut genom dörren. Men nu är han borta och det känns som att han tycker det är rätt skönt.

Det där N'et som kom emellan M och O var kanske ingen Versal utan en gemen, men även en gemen kan ställa till det. och det kändes som att N'et mellan oss bredde ut sig mer och mer. Kanske hade jag aldrig blivit av med det och det skrämde mig. Han hade nog en mur runt sig och naiv som jag är så trodde jag att jag kunde komma igenom den och nå honom på riktigt. Men till slut kom jag till insikt om att det är svårt att lära gamla hundar sitta. Speciellt svårt är det om hunden i fråga är 34 årig och utan koppel...

tur

Vare sig jag accepterar det eller inte så kommer  jag alltid att vara en fuskare i mångas ögon.

Själv skulle jag väl inte säga att jag är en fuskare..snarare en taktisk lurifax.
För att lura och att fuska är inte samma sak.

Att lura sig till en spelvinst är ingen konst (Om folk bara visste vad många vinster jag tagit hem genom lurendrejeri)
Men nu har jag börjat undra om man verkligen kan lura sig till turen? Jag har i väldans många år alltid önskat mig saker när jag sett klockan slå 00:00, 11:11 eller 22:22, men det dröjde inte länge förrän jag kom på att man kan sätta alarm på just dessa klockslagen för att då få sin önskan. Grymt smart tyckte jag, men nu börjar jag fundera över om det är fusk? Och hur är det med den där mandeln i gröten? Jag är gärna den som stoppar i den och därmed är det ofta jag som får den, eftersom att jag då proppsar på att ta först, men är det fusk? Och om det är fusktur- är det okej? eller måste det var såndär slumpmässig tur för att det ska räknas?

Något som verkligen är fuskigt är ju om vissa personer föds med tur. Och om man inte föds med tur, hur får man den då? Kan man lära sig tur? Det kanske är just det jag har gjort i så fall. Jag kanske har lärt mig hur man får tur när jag har lärt mig att luras.

Jag vill veta om mina önskningar kommer slå in. Kan någon berätta för mig om jag ska lägga händerna på bordet hädanefter???

Någon tänker som jag tänker

Idag hittade jag en sån där sajt som jag letat efter i 21 år. Av en ren slump ramlade jag in på den och jag satt hänförd länge länge.
Detta var en sida som innehöll flera fraser ur det lexikon som jag så länge efterfrågat.
Rubrikerna liksom slog emot mig och jag blev totalt paralyserad för några ögonblick.

Read the signs- How to tell if someones likes you
How to dump someone- In a nice way
How to share a bed- Kiss goodbye to bedroom battles
How to avoid trapped arm while  cuddling in bed
How to undo her bra with one hand
Striptease lesson
How to flirt using british sign languages....Jisses, jag är häänförd!!!

Detta mina vänner är sådant som bode ingå i allas studieplan på Gymnasiet.


sms lexikon?

Om jag nu har en tyst mobil så fine. Men jag tänker fan inte låta det påverka min blogg. Bortse från föregående inlägg. Jag skriver vidare för dem trogna läsare jag har.

Vi kan väl lika gärna fortsätta med mobiltemat nu när den ändå är tyst och inte stör. För den är visserligen inte så aktiv just i detta nu men oj så den har rört till det ibland. Och det gäller inte bara min mobil. Mobiler i allmänhet är svårtolkade varelser och ibland kan man fråga sig som just det som min älskade J en gång frågade oss: Hur många blondiner krävs det för att svara på ett sms?
Det har jag ingen aning om men det krävdes 4 ½ brunetter iallafall! (En av oss har svårt att inse att hon inte är brunett men för att vara snäll räknar jag hennes vilja som en halv).
Detta var en av många kvällar som vi tolkade sms. Vi blev rent svett och hade någon hört oss där vi satt så hade man undrat om den där sms-funktionen inte fått lite väl stor makt över oss.
Neeeeeeeej, är du inte klooook, du kan absolut inte bara skriva punkt!!! punkt,punkt,punkt måste det vara annars är du sååå körd!!
osv osv..
Vi väntade med helspänn på plinget och när det ljöd satt vi som små barn på julafton medan den av oss det rörde läste upp för oss. Och sen tog det ytterligare en prestigefylld kvart innan vi enats om antalet punkter och bestämt öppningsfras.

Krånglar vi till det för oss? Kanske. Men vad annat kan vi göra när vi under våra 5-10 år som mobil slavar varit med om så mkt smärta pga just felskrivna sms. Och vi må vara naiva som tror att bara för att vi skriver rätt så kommer vi att få tillbaka ett lättolkat svar. För denna man som var huvudrollen i allas vår kväll var allt annat än lättolkad. Han var så svår att det krävde 4½ brunetter att få kläm på vad han egentligen skrev..

Om det fanns ett lexikon som innehöll exakta tolkningar för vad 1, 2 respektive 3 punkter egentligen betyder så hade vi sluppit detta.
Eller  för att dra ett annat regellöst beteende: En kyss på 1a dejten- Är det okej eller är det ett "gift dig med mej?"
Slutkläm:Mer regler åt dejtandet!

ljudlöst

Jag gav han bollen.
Jag låter tystheten i bloggen tala för tystheten på min mobil.

för mycket struntprat för att hitta en lämplig rubrik.

Min underbara manliga vän V suckade inatt i luren över kärlekens frånvaro. Men jag sa till honom att han hellre ska vänta in den där kärleksbomben än att ha nåt bara för att ha nåt. Jag hann knappt säga klart meningen förrän jag rannsakade mig själv. Vad håller jag på med? Vad håller jag och O på med? Eller snarare vad är det vi INTE håller på med? Vad den än är vi inte håller på med så blir jag galen samtidigt som jag nästan börjar bli likgiltig. Allt har stannat upp, men jag vet inte om jag väntar på att det ska återgå til det som vi hade innan. Jag vet inte om jag väntar för jag vet inte vad jag väntar på. Den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge men jag vet inte ens om jag väntar på nåt gott...

Det jag försöker få fram är antagligen att han inte beter sig som jag vill att han ska bete sig och jag börjar lessna nu så jag trycker snart på delete. Jag orkar inte dra ensam och se till att vi säger gott nytt år eller bara godmorgon. Bollen är hans. Tar han den?
To be continued....


Tolvslaget.

Tolvslaget kom och försvann.

Vi räknar  ner..
10...jag tar upp mobilen...
9...börjar titta på displayen...
8...öppnar samtalslistan...
7...vem ska jag ringa?...
6...O?
5..Xet?
4..O?
3..Xet?
2..O?Xet?O?Xet?O?Xet?O?Xet?O?Xet?
1...gaaaaaaaaaaaaaaah!!! oxooxoxoxoxooxoxooxoxoxooxox?!?!?!?!?!

Gott nytt år!!!!
Jag trycker på ring och han som svarar låter bekant,trygg och inte alls förvånad. Jag får desutom en känsla av att om jag väntat en sekund till hade det ring på min mobil.

Och den där kyssen då? Jag tittar upp och ser 2 par i varje ögonvrå som kysser varandra. Jag hinner inte ens sucka högt förrän J ser mig och ger mig en nyårskyss. Tack hjärtat.

RSS 2.0