gaaah.
Ibland flippar jag ut. Det är inte ofta, men det händer.
Idag flippade jag ut när pappa kom hem från affären. Jag sa i morse vad som skulle handlas. (karin messar sin inköpslista till sin pappa, det är mer effektivt). Det jag ville ha var inget konstigt, det jag brukar be om i vanliga fall som ingen annan tänker på att handla så att jag tillslut måste gå och handla det själv. (röd saft, bröd som är fluffigt inuti och hårt utanpå- typ ciabatta och bananer som har en grön ton, inte helgröna men lite halvt gröna).
När pappa kom hem var jag så saft sugen att jag ärligt funderat på att dricka upp min melondrinkmix som står i kylen. Därför skuttade jag glatt ut i köket och stoppade nosen i papperspåsen från ica.
Bröd: limpa.limpaaaaaaa torrt,torrt,torrt och sååååå fel.
Bananer: godkända
Mjölk:pluspoäng för att jag glömt säga det!
Saft: osynlig.
Jag: Pappa...var är saften?
Pappa: Åh, visst (svordom)!
Jag stoppade huvet i påsen igen för att se om saftflaskan hoppat i av sig själv och kanske gömt sig under nektarinerna eller vindruvorna (pappas eget påhitt) eller kanske under...B-L-O-D-P-U-D-D-I-N-G-E-N.
Jag (med blodpuddngen mellan tummen och pekfingret, och på det längsta avståndet från min mun som min arm tillät) och en frågande chockad min: Varför..!!!?
Pappa: Jag ska lyxa till det nu när mamma är borta (biggest smile ever)
Det är nu det blev sådär jobbigt. Saften var inte i påsen och det kan jag leva med. Jag får ändå bara hål i tänderna och det vill jag verkligen inte ha för mina tänder gör redan ont av att visdomstaggarna spränger igenom tandköttet i vänster nederkäke. Så saften var inte the issue ikväll. Även om det med var lite jobbigt. Nej jag klarar inte av den där röda blodkorvspuddinggrejen som egentligen är typ lila. Jag blev yr och mådde illa till tusen och flippade när pappa använde dem vanliga köksredskapen för att tillaga detta fanskap. Jag blev arg med. Så jag skällde och gick loss. Sen gick pappa upp och kollade på fotboll och jag blev kvar i köket. Då började jag gråta. Sen diskade jag alla knivar som nuddat vid det där som pappa nu mumsade i sig och sedan fortsatte jag med rengöringen av 3 skärbrädor. Sen fick jag diska diskborsten med och sätta på fläkten i omgångar (den går fortfarande). Jag vet inte varför men sen sprang jag 2 varv på nedervåningen och skakde av mig oset. Detta har hänt ett FÅTAL gånger tidigare. Detta med äckelkännslor för just mat. En gång var när jag hittade en njure i kylen (Gud vilken äcklig mening). Då ringde jag pappa och skrek och sen kastade jag ut den i snön och duschade 4 gånger på resterande timmar av det dygnet. Jag är inte klassad som bacill-freak eller äckelpäckel-magad. Det är det ju Carro som är. Men ibland händer det nåt som gör att jag flippar på allt och alla. Det kan vara ett hårstrå eller en nagel eller en lillebror, eller ett öga (kväljningar) ,eller tonen röd,(ok röd är alla dagar), eller bara en sminkpuff som är använd. En del dagar bara är sådana. Och jag är inte ensam om detta tror jag.
Nu sitter jag och pappa och kollar på fotboll och jag har mascara i fejan.
Nyss hällde pappa upp te åt mig och sköt försiktigt fram den med kommentaren: Jag har inte rört nåt med denna handen!!!!!
Jag ska dricka upp teet. Snart...
Suck.
Vissa dagar vet jag inte varför jag inte har en livspartner. Men sen kommer det en sån här dag och jag kan uttrycka ett "aha" och fortsätta blogga.
