Får jag chans på dej?

Försov mig lite i morse. Var inte klar med drömmarna när alarmet ringde så jag antar att jag stängde av det och blev klar med allt jag hade på gång under ögonlocken. Blev lite småstressigt men jag hann iallafall i tid till skolan.
Mötte rektorn på väg in i klassrummet och han sa: "Hej lillsmurfen!"
Jag tittade på Lina men hon proppsade på att det var jag som blivit tilltalad. Vi får allt reda i det.

Är ett jädra nystan det här med förhållanden..Men det är ju knappast en nyhet från min sida.
Att vara eller inte vara...tillsammans. Det är den förbannade frågan. Och denna gången fick jag det till och med serverat på silverfat. Det brukar ju vara en si sådär tusen omvägar och krångliga utläggningar innan man gissar att man nog ingår i en slags tvåsamhet med någon. Men O körde banne mig den traditionella högstadie taktiken och ställde en konkret fråga. Och vad gör jag då? Jo jag snirklar mig omvägen. Självmant! Jisses...

Jag ska prata med honom ikväll....Jag har verkligen försökt flera gånger. Att få fram...något, vad som helst, men jag-Maja Linnea Bi- har tunghäfta!! Det brukar inte inträffa kan jag säga.

Nej nu tänker jag inte tänka mer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0