Hormoner.

Igår var jag hos O hela dagen. Såg Mirrors på morgonen och sen var vi innemysare större delen av lördagen. Vi skulle åkt till Danmark men vi var för sega med frukost och morgonmys så det får bli en annan dag. Åt på restaurang på kvällen och då promenerade vi faktiskt ner. Bara en halvtimmes promenad men det var skönt att komma ut lite i blåsten!

På kvällen proppsade jag på att få se Pokerfejs. O var med i det för typ 2-3 år sen och jag har tjatat som bara den om att få se det. Han var duktig:)

Idag har jag städat innergården! Hade typ gårdsdag...Jag var måttligt sugen i morse när jag vaknade och såg att det regnade men jag vågade inte skippa det för då kanske man blir utmobbad och grannfejder orkar jag inte med. Fick gott fika iallafall och det var härligt med lite röd färg på kinderna! Nu är vi klara och jag ligger och värmer mig på min fårskinnsfäll. Söndagsmys.

Idag när jag kom hem blev jag skitskraj. Det bara sköljde över mig som en våg. Vad är det som håller på att hända??

Jag har fått en finne i näsan och det betyder att jag är känslomässigt engagerad. Jag får aldrig finnar. Kan räkna mina finnar på mina fingrar. Men dem tillfällena då jag har fått en finne har varit när jag absolut minst vill ha den. När jag haft en dejt eller när en pojkvän ska komma hem efter en semester eller liknande. Jag tänkte inte på det först, jag brukade mest bli pissed över den dåliga tajmingen men nu på sistone har jag fattat mitt finne-mönster. När jag blir pirrig av en kille eller längtar mycket efter en pojkvän eller känner mig förälska,kär mm- då sätter mina hormoner igång och jobbar i 50000 km/h. Och det resulterar i en finne.
Idag fick jag en finne i näsan. Jag vill inte bli förälskad!! Blev ledsen och rädd och ville bara lägga benen på ryggen eller krypa ner under täcket. Att bli kär skrämmer rent ut sagt skiten ur mig. Jag blir inte kär eller förälskad ofta och jag är absolut inte kär nu. Men jag är nog förälskad och jag blir så sinnes sjukt rädd för att vara förälskad betyder att någon betyder mycket för mig. Och någon som betyder mycket kan såra mycket och jag vill inte bli sårad.

Hur tar jag mig ur detta? Jag vill ju stanna kvar men jag undrar bara om det är värt det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0